Åsas joggblogg

Skarsjöleden är en ca 12 km lång vandringsled som vårdas av Friluftsfrämjandet i Ljungskile. Den tar sin utgångspunkt vid vattenverket ovanför Skarsjövallen. På friluftsfrämjandets hemsida kan man läsa att det är Robin Lind som vårdar leden ”som vore den ett av hans barn” och att han till sin hjälp har ett team ifrån kommunen. Leden är mycket bra märkt och väl röjd. Skarsjöleden visar sig vara en av de absolut bästa och välmarkerade leder jag någonsin sprungit. Hittar ni dit så hittar ni med all säkerhet runt sjöarna och slipper irra runt vilse i skogarna på Bredfjället. Jag sänder ett stort tack till Robin Lind, Friluftsfrämjandet i Ljungskile och kommunen för det!

Det är grått och lite duggregn när jag och hunden ger oss av. Stigarna slingrar sig hela tiden i skogskanten längst sjön så det är ganska skyddat från vindar så jag har valt att klä mig lätt för årstiden. Det är dessutom ännu ganska milt höstväder fastän vi tagit oss in i november månad. Klädd i tights, långärmad merinoulltröja och en microlätt vindjacka och med ett par Salomon Speedcross 3 CS ger jag mig av för att utforska och dokumentera Skarasjöleden. Stigen är lättlöpt men mycket kuperad. Det går hela tiden upp och ner. Ena stunden springer jag i kanten av den spegelblanka sjön men den andra stunden över bergsknallar med en fantastisk vy över skog och sjö. Det finns spångar och trappor vid de flesta vatten- och bergshinder men ibland måste man ta sina händer till hjälp för att ta sig uppför små bergsknallar. Eftersom det regnat en hel del i veckan så kan man just nu inte, trots alla fina spångar, ta sig fram utan att bli blöt om fötterna. Rejäla kängor rekommenderas för er som vandrar fram i lugn takt. Ni som gillar att springa bör istället välja joggingskor med bra mönster och även lägga ett par reservskor i bilen. För er som vill gå eller springa i jämn hög fart är leden inte att rekommendera men för mig är den helt perfekt. Man blir aldrig riktigt trött för när man tagit sig uppför så går det genast nedför och det är enligt min uppfattning mycket roligare att gå eller springa på varierat underlag i kuperad terräng än på platta marken.

 Idag är det stilla. Jag hör ett stråk med svanar flyga över mitt huvud. Jag ser och hör porlande små bäckar slingra sig ner mot sjön. Jag känner den mjuka gröna mossan under mina fötter. Jag ser regndroppar göra ringar på den annars spegelblanka vattenytan. Jag njuter av vyn från flera utsiktsplatser och av att röra mig fram i naturen.

 Jag möter ett par som plockar svamp och blir ikappsprungen av en man som liksom jag är på joggingtur. Han frågar om jag har draghjälp och pekar på hunden. Jag säger att det nog snarare är tvärt om, men att det inte gör någonting, för här är ju så vacker så man måste ta det lugnt. Han uppmanar mig till att ta det försiktigt för att det är halt och den varningen skickar jag vidare till er. Var försiktiga när ni tar er runt i skog och mark den här årstiden för nu är det verkligen halt! Längst Skarsjöleden kommer ni att ta er fram över hala rötter, spångar och klippor så ta det lugnt. Och ni som liksom jag är ute på egen hand tala om för någon vart ni tänker bege er ifall ni skulle råka ramla och slå er.

 De bilder jag här publicerar kan tyvärr inte alls gestalta den skönhet jag skådat idag. Ta er själva dit så ni får se! Vandra eller spring på de fina små stigarna i skogsbrynet längst Skarsjöarna. Fånga nuet med alla era sinnen!