Åsas joggblogg

Jag har tidigare i min blogg skrivit att det i boken Born to run (Christopher McDougall, 2009) framförs att det verkar finnas ett samband mellan förmågan att ÄLSKA och förmågan att ÄLSKA LÖPNING. I boken talar de om löpning och sex som förutsättningar för vår existens och överlevnad samt vikten av att kunna släppa taget om egna begär och önskningar och känna sig tillfreds i livet. Jag kommer här att komplettera denna bild med några egna reflektioner kring samband mellan löpning och sex. Det jag kommer ta upp är vikten av att lära känna sin egen kropp, att vara uppmärksam på dess signaler och kunna ge sig hän i nuet.

Genom löpträning lär man känna sin egen kropp och lyssna på dess signaler. Detta är något som också är viktigt för att kunna njuta av sin sexualitet. När jag började träna löpning regelbundet för ett par år sedan så handlade det mest om att ta sig genom passet. Kroppen var ovan vid de nya rörelserna och protesterade många gånger. Periodvis har jag likt en oerfaren älskarinna försökt ta kontrollen över min egen kropp och försökt tvinga den till prestation. Kanske har det lett till vissa framgångar, några pokaler, och att jag fått uppmärksamhet, men inte har det varit särskilt njutbart.

I olika perioder har jag under mina löpträningar fokuserat på olika saker; andningen, armarnas rörelser, fotnedsättningen, kroppens lutning, tiden, pulsen, uthållighet. Jag har försökt komma underfund med på vilket sätt jag ska hantera min kropp för att få den bästa löpupplevelsen. Genom löpningen har jag lärt känna mig själv, blivit medveten om min fysiska förmåga, börjat ta hand om min kropp bättre men även utvecklats och blivit starkare mentalt.

För att kunna njuta av löpning, och inte bara se träningen som ett måste för att behålla konditionen, en slimmad kropp eller kunna uppvisa prestationer på tävlingar, tror jag också att man måste kunna ge sig hän i nuet. Man behöver kunna vara här och nu och inte bara ha ögonen på själva målsnöret eller ett avslutat pass. Man bör kunna njuta av fötternas rörelse mot marken och känna glädjen när benen bär en uppför backarna. Glädjas över att kunna sträcka ut och öka farten allt man orkar på en raksträcka. Känna förundran över hur kroppen svarar på variationerna i terrängen och lyssna in sina egna andetag. Kunna njuta av vinden i håret eller duggregnet emot de bara armarna.

Att ge sig hän i nuet är också viktigt när det gäller kärlek och sex. En god älskare är den som kan släppa tankarna på allt runt omkring, åtminstone för stunden, och fokusera på gemenskapen med sin partner. Man bör lägga bort tankarna på prestation och våga komma nära. Att kunna ge sig hän och tillåta sig själv att känna in sin egen kropps reaktioner skapar njutning inte bara för en själv utan även för ens partner.

Jag vill INTE genom detta inlägg hävda att man blir en bättre älskare/älskarinna genom att löpträna. Det finns givetvis många andra saker som spelar in.

Jag vill dock påstå att om man lär känna sin egen kropp och vågar ge sig hän i nuet så kommer man att få uppleva större njutning i livet inom flera olika områden. Det leder även till att man känner sig mer tillfreds med sig själv och livet i allmänhet.