Åsas joggblogg

När jag för några veckor sedan var ute och promenerade vid Lindesnäs fick jag syn på följande skylt. Detta gjorde mig nyfiken och eftersom jag inte hade någonting alls inplanerat idag valde jag att ge mig av på upptäcksfärd för att ta reda på: Vart går den där kuststigen egentligen? Ja, jag hann ju inte utforska hela Kuststigen idag trots att jag var ute i flera timmar men nu vet jag i alla fall hur etappen mellan Gustavsberg och Skäret ser ut.

Jag valde att börja min joggingtur idag vid Sveriges äldsta badort Gustavsberg. Det är ett vackert parkområde kantat med sekelskiftsvillor och där finns ett trevligt sommarcafé. Om ni inte varit i Uddevalla tidigare så rekommenderar jag er dock att parkera vid Svenskholmen och börja er vandring eller joggingtur där. Ni får då möjligheten att ta del av Uddevallas fina strandpromenad och se badplatserna vid Skeppsviken, Bodele och Sörkullen. Vid Sörkullens badplats hålls en vak öppen så där är det möjligt att ta ett dopp även under denna årstid.

Första sträckan från Gustavsberg till Lindesnäs går längst havet. Där kan man njuta av den vackra utsikten ut över havet men även ta en liten avstickare för att känna energin från ett porlande vattenfall i ett skogsbryn. Man passerar Rödöns småbåtsham och Lindesnäs badplats och sen man tar av in i ett litet bostadområde.

Efter cirka två kilomenter från Gustavsberg når man den första tuffa uppförsbacken och därefter tar man av in på en stig in i skogen. Stigen går i en kuperad skogterräng som är väl röjd och tydligt märkt med Kuststigens blå markeringar. Det är ingen risk att springa vilse längst Kuststigen i Sundsskogen, om man inte som jag gjorde på tillbakavägen idag, springer i mörker. Det blir mörkare tidigare än man tror under den här årstiden. Tänk på det! Det ska jag göra fortsättningsvis. Eftersom det kan vara svårt att bedöma hur lång tid det tar att springa på nya skogstigar så har jag nu för min säkerhets skull även beställt en pannlampa.

Efter en stund på skogstigar kommer man fram till ett område som kallas Sundsskogen och där går stigen en liten sträcka i diken längst vägen. Man tar dock strax av in i skogen igen och där stötte jag på Kuststigens första större hinder. En stor gran låg rätt över stigen. Jag fick krypa under den för att komma vidare. Samtidigt som jag gjorde det så dog min mobil vilket gör att resten av dagens joggingtur tyvärr inte finns dokumenterad på bild.

              

Jag kom ner till Sundsvik och därifrån sprang jag på små stigar längst Byfjordens södra kant och under Uddevallabron. Jag passerade några små minisandstränder innan jag var tvungen att ge mig ut på några småvägar och upp och ner emellan massa hus i bostadområdet Skäret. När min klocka visade att jag spungit i en mil valde jag att stanna. Jag satte mig på en klippa och såg solen sakta sänka sig ner i havet. Jag åt några Lussebullar som blivit kvar sen i julas och skyndade mig sedan hemåt.

Det fick bli bättre tempo på tillbakavägen för jag insåg att jag gett mig ut lite för sent på dagen. När jag väl kom till skogstigen över Sundsberget så såg jag inte alls långt framför mig och jag lyckades inte längre hålla mig från att hamna i vattenpölar. Det kändes skönt att komma fram till Lindesnäs och därefter kunna springa den sista sträckan i upplyst terräng.

Jag önskar jag kunde visa er hur vackert det var vid Byfjorden idag. Särskilt på tillbakavägen då jag sprang längst havet i solnedgången.